Stilla Natt

Fick ett mail från vår årspresentant sägandes:

I’m writing to you because I need your advice on a potentially sensitive

topic.

Today at the meeting Dr. S. mentioned his observation regarding ED

students who wear head cover to the operating room [during classes or

internships].

He said that he wants to find a way to respect cultural and religious

traditions AND follow the rules of asepsis in the OR [due to patient

safety and hospital regulations].

My question to you is:

how is it done in other countries?

Do students and doctors take a sterile cloth and wear it as head cover

instead of the cover they brought from outside?

We have 2 more years of surgery and the Vice-Dean is extremely strict

about rules & regulations.

Today he said that if a teacher refuses to admit a student to the OR due

to head cover, then he will support the rule and the teacher.

THEREFORE, this is the reason why we should think about it sooner rather

than later.

Hade förväntat mig detta scenario, men då kirurgin ej varit aktuellt förrän detta år, så har det inte hamnat på prioriteringslistan.

Ärligt så vet jag inte hur man gör här i Sverige eller i Irak, men då det uppenbarligen  finns beslöjade tjejer som hamnar i en operationssal, så har det lösts på något sätt - frågan är bara hur? Ska undersökas vidare inshaAllah.
Vad jag funderar på är ifall man inte kan sy upp en grön slöja som täcker ända ner till bröstkorgen och så får den tvättas med resten av sjukhuskläderna. Bör väl fungera?

Se där, hittade denna bild:

Från: http://islamineurope.blogspot.com/2008/11/norway-one-time-use-hijabs.html

Problemet är det är en engångs-sjal, vilket kanske inte är så ekonomiskt, men grundidéen är perfekt!

Veckans “Kulturradion” tvingade mig att leta upp en video som nämndes - inte ens radions målande språk fick mig att föreställa det som beskrevs; de som om vanligtvis aldrig misslyckas. Det handlade om nätverket “Improve Everywhere” som presenteras följande på deras hemsida:

Hur kommer konstnärernas roll att se ut i framtiden? Vad ska vi ha den nya tidens hovnarrar, rabulister och skönandar till? Som nyttiga trivseltomtar och entreprenörer?

Några av dessa frågor kan man få besvarade av Charlie Todd, som grundat Improve Everywhere, ett kaxigt nätverk i New York som ställer till rabalder på gator och torg när de gör det offentliga rummet till en väldig teaterscen. Hundratals, ibland tusentals New Yorkare blir frivilligt eller ofrivilligt skådespelare i ett improviserat drama. Och målet är faktiskt att få folk att skratta och le, enligt Charlie Todd.

Sannerligen fick de en att le. Dock är det en absurditet i t o m  “tankeverkligheten”; det är så förståndigt och fängslande att det ter sig vara normalt. Enbart för att 2000 personer gör samma sak, med samma känsla.

Sedan har de projekt som är, hur ska man säga, mer eller mindre speciella. Eller snarare riktigt frånstötande. Så de filtreras bort från denna blogg

Det har inte nog undgått någon om jordbävningen i Haitit. Landet är i stort behov av alla möjliga förnödenheter;  mat, medicin, filtar så skänk det du har möjlighet med. Skippa gärna lunchen/fikat på stan och skänk till de som behöver det mest, då det oftast inte spelar någon roll för oss här i tryggheten. Det är i dessa stunder då toppen av mänsklighet och humanitet bör nås…

Läs mer här:

Stöd fö akutinsatser

Tydligen är detta den universala symbolen för Diabetes Mellitus. Att även DM har en färg dedikerad till sin ära är rätt så intressant…

Så här beskriver de syftet bakom “Blåa Cirkeln”:

What is this blue circle?

The universal symbol for diabetes.

The purpose of the diabetes symbol is to give diabetes a common identity.

Until 2006, there was no global symbol for diabetes. It aims to:

• support all existing efforts to raise awareness about diabetes
• inspire new activities, bring diabetes to the attention of the general public
• brand diabetes
• provide a means to show support for the fight against diabetes

Påminner mig om en händelse som skedde i våras. Stod på perrongen för att åka in mot Karlstad och på mig hade jag det Gröna Bandet. Plötsligt kommer en man i 40-årsåldern fram och frågar vad Bandet står för, så jag berättar och nog blir han en aning förvånad:

- “Jaha, trodde det var något liknande Rosa bandet”.

Klickar snabbt förbi några bloggar och avundas nog varenda person. Folk skriver om sina liv i Sverige, sina stimulerande och fyllda vardagsliv. Till och med ett ärende ser fruktansvärt mysigt ut

Kom tillbaka till Polen i måndags och den enda som har varit aktuellt (mer eller mindre) är det ständiga sällskapet med böckerna - timme in, timme ut. Unnat mig två ordentligt lagade måltid (bör kräva max 30 min arbete) för det är sannerligen en lyxvara under dessa tider.

Han ser dock ut att vara lite väl deprimerad…

”Nej, jag är inte förtryck, utan de är mitt eget val eftersom valfrihet gäller hos ‘oss’ också.”
”Jaha, fast man ska inte dra alla över en kam; det finns rötägg inom alla religioner så Islam är inget undantag. Det finns muslimska tjejer som inte trivs hemma såsom det finns icke-muslimska tjejer som inte trivs hemma.”
”Nej, jag är inget undantag av muslimska tjejer bara för att du ser mig vara fri utan jag är snarare normen”.

Och så vidare.

Har ni lagt upp sådana meningar som svar på andra människors frågetecken kring ens hijab, inre samt yttre? Det har jag – otaligt många gånger. Ja, det kan räknas som en da’wah (presentation av Islam genom en dialog) där man lär ut den riktiga Islam, och det är väldigt viktigt att rätta ut de frågetecken som finns, ingen tvekan. Men det jag vill belysa här är en annan aspekt av detta omedvetna intagandet av en försvarsposition; nämligen den inre viljan att jämt bevisa för andra om vad man är kapabel att göra trots att man är var man är; just i detta fall - en slöjbärande muslimska.

Hur många tjejer/kvinnor möter man inte som direkt såsom indirekt försöker bevisa att de är visst lika dugliga och duktiga och anpassade till det svenska samhället (oavsett om man är konvertit, revertit eller uppvuxen muslim) såsom vilken kvinna som helst. Att jag som muslim ska ha det här konstanta behovet att skrika ut: ”Jag kan visst! Vänta bara, så ska jag visa det för er!”

Man är likt en apa i en bur där folk tittar på en, pekar, ler medlidsamt och nickar stolt när hon öppnar bananskalet – ”ja, du kan, så duktig du är gumman.” Man vill visa att man är lika normal som alla andra, oavsett om det gäller arbetsvanor, matvanor, shoppingvanor, resevanor eller familjevanor. Eller den där nöjda känslan som bubblar inom då man hör någon säga: ”Jaså, det trodde jag inte att det fanns inom Islam”. ”Jo, det gör det” svarar man och ens dag är komplett eftersom man har ännu en gång stämplat på denna bekräftelse av normalitet.

Det är en sådan hetsjakt efter normalitet och bekräftelse på vad man är, men man är inte längre. Allt ska marknadsföra och presenteras; helst i ett vackert omslaget paket med en ros på toppen. Ju fler applåder man får (oavsett från vilken sida) desto större framgång har man tydligen åstadkommit.

Men är det inte lite paradoxalt egentligen när man tänker på det; för varför ska man bevisa för andra när den man bör ha i åtanke och vars syften bör riktas mot är den Älskade? Vad är anledningen till att jag ska visa upp att jag på fritiden tränar bara för att visa att jag också tränar och tänker sunt? Eller att jag faktiskt får välja mannen jag kommer gifta mig med? Eller att jag har möjlighet till ett fritt tänkande och resonemang trots sjalen på huvudet? Som om det inte vore självklart…

Självfallet ska man reda ut de frågetecken och missförstånd som finns - Islam har blivit taggade med massa adjektiv, ambitiöst nog, och bör sannerligen förklaras då det behövs, men det är dessa flängande “Jag-är-så-och-så”-meningar som ifrågasätts.

Det får en att undra ifall man inte har tappat sina principer då man inte riktigt insett vad som görs och just varför.Jag tror därför det är hög tid att sluta fred med sitt inre så att man inte tappar sig själv på denna världsliga väg. Vill man söka efter en bekräftelse på att man är en del av normen så vore det förnuftigaste att vända sig till mallen som är skriven av Honom som har all Kunskap. Enbart då tror jag att man kan stå på denna jord med stadiga ben, utan denna osäkerhet om vem man egentligen gör saker och ting för.

“Troende! Era själar är ert ansvar. Om ni är rätt vägledda, kan de som har gått vilse inte skada er. Till Gud skall ni alla samlas åter och Han skall låta er veta vad era handlingar [var värda].” (Surah Al-Ma’idah, 5:105)

Natten innan natten mot Ashura.

Orden, tankarna, känslorna - det är så intimt, så laddat, så personligt och samtidigt så uppenbart, så öppet och så värmande.

Säg namnet ”O Hossein” och känn hjärtans rörelser.

الْحَمْدُ لِلّهِ الَّذِي هَدَانَا لِهَذَا وَمَا كُنَّا لِنَهْتَدِيَ لَوْلا أَنْ هَدَانَا اللّهُ

(Surah Al-Araf, 7:43)

Inte mycket kvar. För snart är det Paltalk som gäller. Ser fram emot kvällens föreläsning, som broder Haydar ska hålla. Böckerna sällskapar mig efteråt för Stilla Natt gick ut på äventyr (kan även läsas som ärende) idag på någon timme istället för att plugga. Helt själv vandrade hon, förbi den ökända Rasist gatan, hoppade på tramwajen och ner till skrädderiet. Skulle hämta upp den Malmö-köpta Abayan som skulle fållas upp. Glömmer hur billigt det är att bo här i Polen ibland, hela alltet gick på 17 zl., en riktig generös summa!

(continue reading…)

Ett nytt barn ska komma till världen. Fick ett underbart samtal igår från en ännu underbarare vän som berättade att hon kommer bli mamma inshaAllah. Saknar ord för glädjen jag känner - Alhamdulillah wa shukr ♥

Jag minns tiderna då vi brukade sitta på ett café och prata om livets öden. Eller stunderna när vi pluggade i biblioteket som var allt annat än plugg. Eller hemmakvällarna fyllda med skratt och värme.

Käraste B.  Är så glad för H. och din skull. Ni förtjänar inget annat än det bästa och jag är mer än övertygad om att ni kommer bli underbara föräldrar och barnet kommer få växa upp i ett hem fyllt med kärlek, ömhet, respekt och tillit. Må Guds Välsignelser och Ljus omge er för evigt.

En charmig konversation

Tillägg:

Hittade ett till underbart klipp, nu från sidan br. Ehsan länkade (IngredientX.com)

Vilken drama queen! Stackaren…