Under konstruktion read more »
Archives for category: Allmänt
Såg en (kort) video där en professor i neuroscience som konverterat till Islam förbereder sig inför Hajj. Har sett många videon om konvertiter, och de är lika intressanta varje gång fast denna gång blev det mer intressant då dels neuroscience är ett ämne som jag tycker väldigt mycket om, dels att “titeln” indikerar på hur Islams läror inte har en gräns och dyker in djupt i folks hjärtan oavsett yrke eller etnicitet. Vackert!
Tack Religion Islam för länken.
On the day when my words
were earth…
I was a friend to stalks of wheat.
On the day when my words
were wrath
I was a friend to chains.
On the day when my words
were stones
I was a friend to streams.
On the day when my words
were a rebellion
I was a friend to earthquakes.
On the day when my words
were bitter apples
I was a friend to the optimist.
But when my words became
honey…
flies covered
my lips!
(Mahmoud Darwish - Psalm Three)
Al-Quds dagen är dagen som många redan nämnt och som tål att nämnas igen - en dag som hålls i minne för folket i Palestina, för deras orättvisa, lidande, förtryck, inhumanitet och sorg. Dagen är den sista fredagen av månaden Ramadan och utnämndes av Ayatollah Khomeini(RA). En månad full av andlighet och introspektiva insikter toppad med medmänsklighet och humanistiskt ansvar; en sådan utmärkt dag!
Till dagens ära kommer veckans Paltalk föreläsning att handla om just Al-Quds dagen. Läs mer här.
Idag är dagen då vi ska minnas, ifall vi har glömt. Dagen då vi ska agera, ifall vi har förlamat oss själva. Dagen då vår röst skall kalla, ifall vår tystnad ekar . Dagen då vi ska gråta, ifall vårt hjärta har torkat.
Min vän hävdar att min blogg inte är rolig. Jag klandrar inte henne. Den kan vara lite väl tråkig, för allmän, tungsint och opersonlig. Inga bilder och inga inspirationer. Det är klart - jämför man Stilla Natt med Kenza så kommer man inte långt…
Fram till för tjugo år sedan var den psykologiska forskningen huvudsakligen inriktad på mental ohälsa. De senaste åren har den nya, positiva psykologin och hjärnforskningen gett oss allt större kunskap om vad som ger oss välbefinnande. Så har till exempel vår förmåga att förlåta människor, att gå vidare i stället för att älta gamla besvikelser, att uttrycka tacksamhet och göra något för andra visat sig vara de allra viktigaste vägarna till lycka.
Det är alltid lika intressant att låta ögonen falla på alla självhjälpsböcker som täcker livets alla dimensioner i bokhandelen; självkänsla, saknad, kärlek, bantning, död, lycka, mål, ambitioner, relationsproblem, och mer och mer. Undrar ifall man under det konstanta sökanadet efter inre harmoni och ro inte känner sig frustrerad av att inte kunna uppnå livsbalansen? Konstant press på att vara alla till lags, beundransvärd, framgångsrik med måttstockar vars mål är att göra varandra avundsjuka, ängslan och oro över att tappa denna lyckokänsla, depressioner…Hur länge ska man hålla på? Och på vems bekostnad?
Finner man inte mönstret, som uttrycks under namnet “positiv psykologi” i det större Sammanhanget? Ser man kanske förankringen mellan balans och Skaparen? Harmoni och självreflektion?
Profeten(S) sade: ”Tron består av två delar: den ena är tålamod (sabr) och den andra är tacksamhet.”
Imam Baqir(A) sade: ”De av er som har ett gott uppförande och beteende gentemot sin familj, lever länge.”
Profeten(S) sade: ”Orsaken till varje katastrof som drabbar en människa är hennes tunga.”
Imam Sadiq(A) sade: ”Tre saker leder till vänlighet och vänskap; religiositet, ödmjukhet och generositet.”
Imam Ali(A) sade: “Vänj dig själv med tålamod (sabr) och uthållighet mot påfrestningarna.”
Profeten(S) sade: ”De bästa bland allmosor (sadaqah) är att behandla släktingarna, som är fientliga gentemot, dig väl.”
Imam Ali(A) sade: “Den dåraktigaste personen är den som betraktar sig själv vara den klokaste!”
Imam Sajjad(A) sade. ”Sträva efter att först sysselsätta dig med rättelser och ändringar av dig själv innan du gör det för andra.”
(Samtliga återberättelser är hämtade från Sunnah)
Så mycket visdom bakom orden, som sammanfattar den ena boken efter den andra…svårare än så är det faktiskt inte.
Medan månaden Ramadans vackra stämma och lysande sken fyller upp huset så känns det som om tiden har en kapplöpning med den. Timmarna bara fortsätter att vandra på sin egen väg, och själv försöker man grabba tag i någon hake för att hålla emot deras vandring.
Som ett avbrott från skolböckernas myller och vardagens rörelse och så vilas det på nostalgins kudde för att sedan lyssna på nyttiga och alltid så behövande ord från Azan.
Med fred,
Oh God,
Increase our Iman.
Grant us Ihsan.
Bestow on us Sabr
Delight us in Dhikr
Bless us with Taqwa
Accept our Tawba
(ett gammalt meddelande från en väninna)
Det finns en blogg som kommer följa månaden Ramadan som jag med värmt känner för. Hon skriver med ord som tilltalar hjärtat och det ska bli ett nöje att få följa den inshaAllah: Regndroppe
Ibland kan tjejer vara helt underbara med varandra, visa en snällhet bortom gränser och önska varandra all godhet som existerar; hjälper varandra så mycket man kan och uppmuntrar och peppar för att lyckas i fält som anses vara viktiga.
Men ibland kan det blir raka motsatsen.
Systrar som direkt eller indirekt lägger krokben på varandra genom pikar, kommentarer, attitydförändring eller t o m frånvaro av kärlek och respekt. Varför är vi så taskiga mot oss själva? Som om världen med dess invånare inte har nog åsikter och tankar om oss så ska vi själva hindra varandra för att nå oanade höjder. Varför blir systrar besvikna när det går bra för en syster ifall hon lyckats i ett religiös fält, med en tenta, giftemål, inre jihad eller något annat betydelsefullt i den stunden? Har det att göra med stolthet? Eller avund? Eller osäkerhet? Vet icke, men faktumet kvarstår.
Det är må låta en aning melankoliskt och det är rätt så dystert att skriva om detta; notera dock att det inte handlar om att tynga ner de redan tyngda systrarna utan snarare om att belysa detta fenomen för att hjälpa varandra uppåt. Gläds med din syster och hon gläds med dig. Skratta med din syster och hon skrattar med dig. Stöd din syster och hon stöder dig. Låt oss inte bli för egocentriska och målinriktade att vi i våran kamp armbågar vår kära syster som står vid sidan om.
Anledningen bakom dagens inlägg: har sett för många systrar som bryter sina relationer eller åtminstone försvagar sin vänskapslänk för petitesser som inte ens är värda att nämna, åtminstone inte sett ur ett större perspektiv.
Blev för ett par månader sedan introducerad till Tomek Baginski genom Svarten. Har haft inlägget i utkast ett tag, så det är lika bra att publicera den…
Av någon skum anledning så har jag fastnat för denna video. Dess figurer, färger, omgivning, ansiktsdrag och sekvenser är bisarra och betagande på samma gång. Säregen fascination!
Efter en kort period i annan tidsrymd (känns det som) så är Stilla Natt tillbaka för en gedigen uppdatering - bättre sent än aldrig heter det ju.
Har missat nyhetsflödet kring tysk-muslimskan Marwa al-Sherbinis öde där hon mördades i Dresden under rättegången. Undrar hur reaktionerna var i den svenska median och bloggsfären…Någon som har lust att ge en bra sammanfattning?
Som läsning på flyget så var Expressen (konstigt nog) tillgänglig för resenärerna på Arlanda och när jag satt och bläddrade mellan sidorna så kändes som om tidningen var tryck 2 dagar efter avresan från Sverige - dvs. 5 veckor sedan…det rapporterades bl.a. om det “stora” Twitter fenomenet i Iran och hur man lyckades producera så många meddelanden på så kort tid under eftervals-andan. Funderar ifall man inte skulle länka över detta inlägg till insändaren som var så stolt/förtjust över faktumet….
Lovat Spokenmind (indirekt) att lägga upp ett recept på en sommartårta - nästa inlägg om Gud vill :)