Neo-phase
by Stilla Natt on Jul.27, 2010, under Liv
Neo: Why do my eyes hurt?
Morpheus: You’ve never used them before.
Jag gläds alltid över att se barn bara vara. Springa, leka med ett djur, äta, simma eller titta skeptiskt mot en främmande människa.
Det är spännande och magiskt och de tar saker och ting som de kommer.
De upptäcker detaljerna runt omkring oss - en förmåga som jag länge nog velat återuppta för längs färden mot en inre konstruktion känns det som om man tappat det som inte bör tappas.
Är det kanske också därför man njuter så mycket av ett fotografi, där bilden fångar en detalj som inte hann nå sinnena?
…
Varje gång vi är sjukhuset och man ser sjuka patienter så bubblar det upp en våg av tacksamhet - tacksamhet för att mina sinnen och kropp är bevarade. Längs med tacksamhet förstärks de andra känslorna…Kärlek, Förnöjsamhet, Medmänsklighet. Vad som är tragiskt är att det ska krävas att se andra lida för att själv känna full tacksamhet. Undrar om det är så för oss människor?
Behöver vi en konstant jämförelse för att upptäcka oss själva?
En delad tanke denna kväll.
juli 28th, 2010 on 9:11
En jämförelse behöver nödvändigtvis inte vara dålig utan det handlar mer om vem du jämför dig med. En människa som har som vana att jämföra sig själv med andra kommer finna båda glädje och sorg i det. Glädjen då hon stöter på personer som inte är riktigt lika lyckligt lottade som henne, som i sjukhus-exemplet du nämner. Sorgen uppstår när hon stöter på personer som har det mycket bättre än henne. Om vi fortsätter i sjukhus-exemplet skulle det kunna vara att hon tycker att hennes näsa är ful, att hennes fingrar är konstiga, att hon är för tjock…relativt vad? Jo hennes kollega som har mer av de “gyllene proportionerna” än henne (dvs. kollegan matchar hennes drömideal av utseende mer än hon själv).
Så det lär jämna ut sig i längden.
Det bästa vore att jämföra sig med sig själv samt med de felfria (Profeterna(A) och Imamerna(A)). Deras rank vet man att man inte når men det hjälper en att se ens egna brister som man då faktiskt kan förbättra. Vad tror du om det? :)
juli 29th, 2010 on 0:50
Så konstant jämförelse är nödvändig beroende på vem man jämför med? Innebärande att konstant jämförelse är enbart nödvändig då man jämför med sig själv och Profeterna(A) och Imamerna(A)?
Ja, det köper jag verkligen.
All annan jämförelse är då bortkastad och bör försummas.
Konceptet att bara jämför med sig själv (åtminstone tillämpat till alla i alla stunder) är så fruktansvärt viktigt och har ringt i öronen sedan skoltiden, men ändå skapas det så mycket självhands-psykologiskt-Mia Törnblom-Konsten att-Freud-böcker som staplas ute i bokhyllorna sägande exakt samma sak som du sade med en mening - beroende på vem du jämför med.
Hur svårt kan det vara egentligen kan man undra?
Men egentligen inte så konstigt när vi har motpoler sägande den exakta motsatsen - en hop av grupper som säger att du är visserligen bra, tro inget annat, men kan alltid bli attraktivare/mer eftertraktat/populärare/få finare/bättra hem/godare mat med mera.
Kort o gott, tror egenskapen förnöjsamhet skulle krossa hela industrier.
juli 29th, 2010 on 10:29
Imam Khomeini(RA) summerade allt ännu elegantare: “Efter Gud, tro på dig själv.”
Punkt slut. Det löser många av våra problem och krossar alla industrier som försöker få oss på andligt fall. :)