Så fick vi tillfället att se den på premiärdagen med 3D-glasögon och hela köret. Klockan tolv började filmen, 00:00. Det sker nog endast i Polen att kunna få se den så sent, men det skulle vara spännande trodde vi då det både skulle vara en upplevelse för sig, och ha möjlighet att plugga innan vilket ger ett “gott samvete”. Så blev ej fallet, snarare var man så pass trött att jag blundade när självaste “slaget” skedde.
Hur var den? Enkel mening: den är inte värd dina 2 timmar. Med hopp att göra den storslagen, så blev den för ytlig. Alice i underlandet är en klassiker, och nog trodde jag att Tim Burton skulle lyckas skildra karaktärerna med djupare vinkel, fast så blev inte fallet. Exempelvis var Alice (Mia Wasikowska) alldeles för uttryckslös, och man rycktes inte med, känslan kom aldrig riktigt upp även om den ibland skymtade fram väldigt försiktigt. Det kändes för krystat och tillgjort, trots att färgerna och miljön var fascinerade, med detaljer som piffade upp det.
Fanns det något att hämta från filmen, vilket man oftast kan göra - även om det är en “barnfilm”? Ärligt talat kan jag inte påstå det, i synnerhet då jag sov av och till de sista 30 minuterna.
Nästa film att se (nästa helg efter farmakologin?) är garanterat “Beautiful Mind”, för så många klasskamrater rekommenderar den, speciellt när vi nu har psykiatri och träffar/ska träffa paranoida och Schizofrena patienter…intressant minst sagt.
Ja visst är det bra.
Tack så mycket! :)